Vi hjälper er förstå opinionen, följa besluten och forma framtiden.

Centerpartiets stöd är nästan oförändrat totalt, från 6,7 procent före valet 2022 till 6,3 procent i år. Men det är inte samma väljare1.

Partiet har tappat bland unga och på landsbygden. Bland väljare under 30 år har stödet sjunkit från 7,9 till 4,5 procent, och i glest befolkade områden från 8,1 till 6,5 procent. Även bland kvinnor har det minskat, från 7,7 till 6,5 procent1.

Det har vunnit bland de äldsta. Bland väljare över 65 år har stödet ökat från 6,2 till 7,7 procent. Bland högskoleutbildade och i tätorterna ligger det kvar på samma nivå, och i dag är partiet nästan dubbelt så starkt bland tjänstemän som bland arbetare1.

Väljarflödet visar omsättningen bakom de stabila talen. 62 procent av dem som röstade C 2022 skulle göra det igen, och flest av dem som lämnat har gått till S. Samtidigt har partiet fått nya väljare: av dagens C-väljare kommer 14 procent från S, 12 procent från L och 8 procent från M2.

Grupperna är små, så de enskilda förändringarna ska läsas som riktning. Mönstret är ändå tydligt: partiet har tappat på landsbygden och bland de unga, håller ställningarna bland högutbildade i tätorterna och växer bland de äldsta.

Sverige ligger i mitten av Europa, och långt över USA. En heltidsanställd i Sverige var sjukfrånvarande i genomsnitt 3,2 veckor 2025. Det är mer än i Danmark (2,1) och nästan tre gånger så mycket som i USA (1,1), men mindre än i Finland (4,8) och Norge (5,7)1. Räknar man all frånvaro, även semester och föräldraledighet, var 15,6 procent av de sysselsatta borta en given vecka i våras, mot 9,9 procent i EU2.

Den självskattade hälsan har försämrats. I SCB:s levnadsundersökning uppger 64,3 procent att de har bra hälsa, mot 67,3 procent 2023. Andelen med dålig hälsa har ökat från 5,5 till 8,0 procent på tio år, och 46 procent har besvär av oro eller ångest, bland kvinnor 53 procent3.

Sjukskrivningarna är ojämnt fördelade. Sjukpenningtalet är 9,6 dagar per person i riket, 12,7 för kvinnor och 6,7 för män. Men tre av fyra kommuner ligger över riksgenomsnittet, eftersom storstäderna, där flest bor, ligger lägre: Stockholm 7,0, Malmö 7,5 och Göteborg 9,3. Högst är det i Storfors, Orsa och Bräcke, med över 18 dagar, och lägst i Danderyd med 4,24.

Enkäten visar det registren inte ser. I Infostats mätning har 68 procent gått till jobbet trots att de känt sig sjuka, och 46 procent har arbetat hemifrån sjuka. Den sjuknärvaron syns inte i någon sjukfrånvarostatistik5.

Måtten är inte gjorda för att jämföras tal mot tal: OECD räknar veckor, Eurostat andelar och Försäkringskassan dagar. Men de pekar åt samma håll, och tillsammans visar de både frånvaron och närvaron.

Utbildningsnivån förklarar 41 procent av skillnaderna. I en regression över landets 290 kommuner är sjukpenningtalet 1,8 dagar lägre för varje tio procentenheter högre andel med eftergymnasial utbildning. Sambandet är starkt och långt ifrån slumpen (R² = 0,41, t = −14)1.

Det som blir kvar har en tydlig geografi. När utbildningsnivån är räknad ligger Västra Götaland och Värmland systematiskt över: 44 av 49 kommuner i Västra Götaland och 14 av 16 i Värmland har högre sjukpenningtal än modellen förutsäger, i snitt nästan två dagar. Skåne ligger lika tydligt under, där 31 av 33 kommuner har lägre tal än förväntat2.

Störst är avvikelserna i små kommuner. Orsa har 20,2 dagar mot förväntade 13,4, och Hagfors, Färgelanda, Uddevalla och Storfors ligger nästan fem dagar över. Kiruna och Tranås ligger mer än fyra dagar under3.

Ett samband är inte en orsak. Utbildningsnivån bär med sig yrken och inkomster, och de regionala skillnaderna kan bero på arbetsmarknaden, vården eller handläggningen. Nästa steg är att lägga till fler förklaringar och se vad som står kvar.

Tillväxten och företagens villkor står i centrum. Av Svenskt Näringslivs 400 politiska texter handlar flest om näringspolitik och tillväxt (54), välfärd och offentlig sektor (41), klimat och omställning (37) och kompetensförsörjning (34). Den röda tråden är konkurrenskraft: elsystemet, infrastrukturen, upphandlingen och regler som enligt organisationen kostar företagen för mycket1.

Karensavdraget är frågan de drivit hårdast. Fem av organisationens sju remissvar sedan 2020 gäller sjuklönen och karensen, från undantagen under pandemin till översynen Ds 2023:33. När S lade sitt förslag hösten 2025 svarade Svenskt Näringsliv med två debattinlägg i november: ”Det är därför vi säger nej till att avskaffa karensavdraget”2.

Linjen går emot opinionen. 52 procent vill slopa karensavdraget och 29 procent behålla det. Arbetsgivarorganisationerna har stort förtroende hos 27 procent, mot 39 procent för facken3.

Motpolen är LO, med elva egna uttalanden mot avdraget i kunskapsbasen. C har öppnat för att förhandla om frågan, så länge det inte blir dyrare för företagen, vilket ligger nära Svenskt Näringslivs krav4.

Hållningarna är märkta i karensfrågan. För organisationens övriga frågor bygger analysen på dess egna texter, inte på hur andra beskriver den.

Ni har 140 766 medlemmar, 2,9 procent av de förvärvsarbetande. Störst andel har ni i bruksorterna i Värmland: Storfors 6,5 och Hagfors 6,3 procent. Lägst är den kring Stockholm, där Danderyd, Nacka och Solna ligger under 1 procent1.

Ni är överrepresenterade i små kommuner och där sjukfrånvaron är hög. I kommuner med under 5 000 sysselsatta är medlemsandelen 48 procent högre än i riket, och i den tredjedel av kommunerna som har högst sjukpenningtal 55 procent högre. I de 15 kommunerna med över 50 000 sysselsatta ligger ni 26 procent under, och i Svealand 13 procent under2.

Prioritera där ni har färre medlemmar än förväntat. Utbildningsnivån och sjukskrivningarna i kommunen förklarar 79 procent av skillnaderna i medlemsandel, och ger därmed hur många medlemmar ni borde ha. Räknat så saknar ni omkring 9 800 medlemmar i de kommuner där ni ligger under det förväntade3.

Stockholm först, med god marginal. Där har ni 5 852 medlemmar, 1,2 procent, mot förväntade 1,8. Det motsvarar omkring 3 000 medlemmar till. Därefter kommer Sundsvall, Norrköping, Nacka och Solna, med 290–420 var4.

Era siffror syns bara för er organisation. De används i era egna analyser och blandas aldrig in i någon annans svar.