Hoppa till innehållet
Infostat Public
Alla begrepp

Opinionen

Felmarginal

Felmarginalen visar hur mycket ett resultat i en urvalsundersökning kan skilja sig från det verkliga värdet, bara för att man har frågat ett urval och inte alla. Den anges oftast i procentenheter, med 95 procents säkerhet.

Uppdaterad

Därför har en mätning en felmarginal

En opinionsmätning frågar några tusen personer i stället för alla som har rösträtt. Hade man frågat lika många andra personer hade resultatet blivit lite annorlunda, av ren slump. Felmarginalen säger hur stor den skillnaden kan bli.

Felmarginalen gäller alla undersökningar där man frågar ett urval: opinionsmätningar, kundundersökningar och myndigheternas urvalsundersökningar. Ett valresultat har ingen felmarginal, eftersom alla röster räknas.

Så läser du felmarginalen

Säg att 30 procent svarar ja i en mätning med 1 000 svarande. Felmarginalen är då ungefär ±2,8 procentenheter. Det betyder att andelen i hela befolkningen, med 95 procents säkerhet, ligger mellan 27,2 och 32,8 procent. Mätningens 30 procent är den bästa skattningen, men den är inte mer exakt än så.

Att säkerheten är 95 procent betyder att intervallet i ungefär 19 mätningar av 20 innehåller det verkliga värdet. I var tjugonde mätning hamnar det verkliga värdet utanför, utan att någon har gjort fel.

Ett resultat är ett intervall, inte en punktRäkneexempel: intervallet runt olika stora andelar i en mätning med 1 000 svarande, i procent

Källa: Uträknat med formeln för felmarginalen: 1,96 × √(p × (1 − p) / n).

Talen i diagrammet
Andel i mätningenFelmarginalIntervall
5 %±1,43,6–6,4 %
10 %±1,98,1–11,9 %
20 %±2,517,5–22,5 %
30 %±2,827,2–32,8 %
50 %±3,146,9–53,1 %

Felmarginalen är störst när andelen är 50 procent, och den minskar ju närmare 0 eller 100 procent andelen ligger. Ett parti med 5 procent har därför en mindre felmarginal i procentenheter än ett parti med 30 procent. Men i förhållande till partiets storlek är osäkerheten större: ±1,4 procentenheter är drygt en fjärdedel av 5 procent. Därför är små partier nära riksdagsspärren svåra att mäta.

Fler svarande ger mindre felmarginal, men långsamt

Ju fler som svarar, desto mindre blir felmarginalen. Men den minskar långsamt: för att halvera felmarginalen behövs fyra gånger så många svarande. Med 1 000 svarande är felmarginalen ±3,1 procentenheter för en andel på 50 procent, och med 4 000 svarande ±1,5.

Felmarginalen krymper långsamt när fler svararFelmarginal för en andel på 50 procent, i procentenheter, med 95 procents säkerhet

Källa: Uträknat med formeln för felmarginalen: 1,96 × √(p × (1 − p) / n).

Talen i diagrammet
Antal svarandeAndel 5 %Andel 10 %Andel 20 %Andel 30 %Andel 50 %
500±1,9±2,6±3,5±4,0±4,4
1 000±1,4±1,9±2,5±2,8±3,1
1 500±1,1±1,5±2,0±2,3±2,5
2 000±1,0±1,3±1,8±2,0±2,2
3 000±0,8±1,1±1,4±1,6±1,8

Så räknas felmarginalen

Felmarginalen för en andel räknas med formeln

1,96 × √(p × (1 − p) / n)

där p är andelen och n antalet svarande. Talet 1,96 ger 95 procents säkerhet. Med 30 procent och 1 000 svarande blir det 1,96 × √(0,30 × 0,70 / 1 000) ≈ 0,028, det vill säga ±2,8 procentenheter.

Formeln förutsätter att de svarande är ett slumpmässigt urval av den grupp man vill säga något om. Intervallet från andelen minus felmarginalen till andelen plus felmarginalen kallas ett konfidensintervall.

I en delgrupp är felmarginalen större

När ett resultat delas upp i delgrupper, till exempel på kvinnor och män eller på åldersgrupper, är det färre som har svarat i varje grupp. Då blir felmarginalen större. En grupp med 200 svarande har en felmarginal på ±6,9 procentenheter vid en andel på 50 procent, jämfört med ±3,1 för 1 000 svarande.

En förändring har större osäkerhet än en mätning

Felmarginalen gäller en mätning i taget. När två mätningar jämförs har båda sin osäkerhet, och skillnaden mellan dem är därför osäkrare än varje mätning för sig. Går ett parti från 30 till 32 procent mellan två mätningar med 1 000 svarande vardera, behöver förändringen vara ungefär 4 procentenheter för att vara statistiskt säkerställd. Ökningen på 2 procentenheter kan vara slump.

Det felmarginalen inte fångar

Felmarginalen mäter bara den osäkerhet som kommer av att man har frågat ett urval. Den fångar inte andra fel, till exempel att en fråga kan förstås på olika sätt eller att de som svarar skiljer sig från dem som inte svarar. SCB skriver i sina tabeller att intervallet gäller om inga systematiska fel förekommer.

Källor

Mer hos Infostat Public