Hoppa till innehållet
Infostat Public
Alla begrepp

Opinionen

Sakfrågor

En sakfråga är en konkret politisk fråga, som en skatt, en regel eller en reform. En undersökning om en sakfråga visar hur många som är för och emot, och hur åsikterna skiljer sig mellan grupper.

Uppdaterad

Exempel: karensavdraget

I Infostats mätning den 12–20 maj 2026 fick 1 514 svarande frågan: Vad tycker du om karensavdraget? Av dem svarade 52,3 procent att det borde slopas och 29,2 procent att det borde vara kvar. Resten, 18,5 procent, svarade vet ej. Mätningen står på förstasidan.

Tre av fyra LO-medlemmar ville slopa karensavdragetSvar på frågan Vad tycker du om karensavdraget?, bland alla och efter facklig tillhörighet, i procent. Infostat, maj 2026

Källa: Infostat, mätningen 12–20 maj 2026 med 1 514 svarande, som står på förstasidan.

Talen i diagrammet
GruppDet borde slopasDet borde vara kvarVet ej
Alla52,329,218,5
LO-förbund74,714,011,3
Annat förbund57,728,813,5
Saco-förbund55,133,811,1
TCO-förbund54,335,610,1
Inte med i facket40,633,426,0

Svaren skilde sig mellan grupperna. Bland medlemmarna i ett LO-förbund ville 74,7 procent slopa karensavdraget, jämfört med 40,6 procent bland dem som inte var med i facket.

Formuleringen påverkar svaren

Hur frågan ställs påverkar svaren. En fråga som förklarar vad karensavdraget är kan ge andra svar än en som förutsätter att alla vet det. Ord som laddar frågan åt ett håll, eller svarsalternativ som bara ger ett sätt att vara emot, kan också styra. Därför ska frågans exakta formulering och svarsalternativ stå med när resultatet redovisas.

Vet ej säger också något

Att nästan var femte svarade vet ej om karensavdraget är också ett resultat. Det kan betyda att många inte känner till frågan, eller att de inte har bestämt sig.

Att tycka något är inte att rösta efter det

En sakfråga kan vara avgörande för en del väljare och betyda lite för andra. Hur mycket en fråga påverkar rösten kan bero på hur viktig den är för väljaren och vilket parti väljaren litar på i frågan. Läs mer om de viktigaste frågorna och om sakfrågeägarskap.

Skillnader mellan grupper

Resultaten för grupper, som fackförbunden i exemplet, bygger på färre svar och har större felmarginal. Läs mer om delgrupper. Att två saker hänger ihop, som facklig tillhörighet och åsikt, säger inte heller varför. Läs mer om samband och orsak.

Mer hos Infostat Public