Valen
Valdeltagande
Valdeltagandet är andelen av de röstberättigade som röstar i ett val. I riksdagsvalet 2026 röstade 84,9 procent.
Uppdaterad
Vem får rösta?
Rösträtt i riksdagsvalet har den som är svensk medborgare, har fyllt 18 år och bor eller någon gång har bott i Sverige. Valdeltagandet är den andel av de röstberättigade som också röstar.
I riksdagsvalet 2026 röstade 6 834 413 personer, eller 84,9 procent av de röstberättigade.
Exempel: riksdagsvalen sedan 1973
Källa: SCB, Allmänna val: Valdeltagande i riksdagsval 1973–2022. Valmyndigheten, valresultatet i riksdagsvalet 2026.
Talen i diagrammet
| Val | Valdeltagande |
|---|---|
| 1973 | 90,8 |
| 1976 | 91,8 |
| 1979 | 90,7 |
| 1982 | 91,4 |
| 1985 | 89,9 |
| 1988 | 86,0 |
| 1991 | 86,7 |
| 1994 | 86,8 |
| 1998 | 81,4 |
| 2002 | 80,1 |
| 2006 | 82,0 |
| 2010 | 84,6 |
| 2014 | 85,8 |
| 2018 | 87,2 |
| 2022 | 84,2 |
| 2026 | 84,9 |
Valdeltagandet var som högst 1976, med 91,8 procent, och som lägst 2002, med 80,1 procent. Efter 2002 ökade det i fyra val i rad, till 87,2 procent 2018. I valet 2022 var det 84,2 procent, och 2026 var det 84,9 procent.
Talen till och med 2022 är SCB:s, och talet för 2026 är Valmyndighetens.
Blankt räknas som deltagande
Den som röstar blankt har röstat och räknas med i valdeltagandet. Rösten är däremot ogiltig och påverkar inte vilka partier som får mandat. Läs mer om blankröster.
Valdeltagandet i folkomröstningarna
I folkomröstningarna har valdeltagandet varierat mer än i riksdagsvalen: från 53,2 procent i omröstningen om högertrafik 1955 till 83,3 procent i omröstningen om EU-medlemskap 1994. Läs mer om folkomröstningar.
