Hoppa till innehållet
Infostat Public
Alla begrepp

Valen

Folkomröstning

I en folkomröstning röstar väljarna om en enskild fråga i stället för att välja parti. Sverige har haft sex nationella folkomröstningar, och alla har varit rådgivande.

Uppdaterad

Tre slag av folkomröstningar

Rådgivande nationell folkomröstning. Riksdagen beslutar om omröstningen, frågan och svarsalternativen. Resultatet är inte bindande. Riksdagen kan därför fatta ett beslut som går emot det.

Folkomröstning om grundlag. En grundlag ändras genom två likadana beslut i riksdagen, med ett riksdagsval emellan. Efter det första beslutet kan minst en tiondel av ledamöterna (35) begära en folkomröstning. Om minst en tredjedel (117) röstar för begäran, hålls omröstningen samtidigt med riksdagsvalet. Förslaget faller om fler röstar nej än ja och nejrösterna är fler än hälften av de godkända rösterna i riksdagsvalet. Möjligheten finns sedan 1980 men har aldrig använts.

Kommunal folkomröstning. En kommun eller region kan hålla en folkomröstning i en fråga som den själv ansvarar för. Den är alltid rådgivande. Om minst var tionde röstberättigad i kommunen (10 procent) skriver under ett folkinitiativ, ska fullmäktige hålla en folkomröstning, om inte minst två tredjedelar av ledamöterna röstar nej.

Exempel: Sveriges sex folkomröstningar

Valdeltagandet i folkomröstningarna har legat mellan 53 och 83 procentAndel av de röstberättigade som röstade i Sveriges sex nationella folkomröstningar, i procent

Källa: SCB, Folkomröstningen 2003 om euron, tabell 1. Valmyndigheten, folkomröstningar.

Talen i diagrammet
DatumFrågaValdeltagandeResultat, procent
27 augusti 1922Rusdrycksförbud55,4 %Nej 51,0, ja 49,0
16 oktober 1955Högertrafik53,2 %Nej 82,9, ja 15,5, blankt 1,6
13 oktober 1957Tjänstepension72,4 %Linje 1 45,8, linje 2 15,0, linje 3 35,3, blankt 3,9
23 mars 1980Kärnkraft75,6 %Linje 1 18,9, linje 2 39,1, linje 3 38,7, blankt 3,3
13 november 1994EU-medlemskap83,3 %Ja 52,3, nej 46,8, blankt 0,9
14 september 2003Euron82,6 %Nej 55,9, ja 42,0, blankt 2,1

Den första folkomröstningen, om förbud mot alkoholhaltiga drycker 1922, slutade med 51,0 procent nej. Den senaste hölls 2003, om euron, och 55,9 procent röstade nej. Valdeltagandet har varierat från 53,2 procent 1955, i omröstningen om högertrafik, till 83,3 procent 1994, i omröstningen om EU-medlemskap.

Rådgivande, men ändå avgörande

Folkomröstningarna om EU-medlemskap 1994 och om euron 2003 var formellt rådgivande. I praktiken blev de beslutande, eftersom riksdagspartierna i förväg hade lovat att följa resultatet.

Flera alternativ gör resultatet svårare att tolka

I omröstningarna om tjänstepensionen 1957 och kärnkraften 1980 fanns tre alternativ. Inget av dem fick mer än hälften av rösterna. Det blev därför riksdagens sak att tolka resultatet.

Blankt är ett eget svar

I folkomröstningarna har blankt redovisats som ett eget svar. I ett riksdagsval är en blank röst däremot ogiltig. Läs mer om blankröster och valdeltagandet.

Källor

Mer hos Infostat Public