Hoppa till innehållet
Infostat Public
Alla begrepp

Valen

Extra val

Ett extra val är ett riksdagsval mellan de ordinarie valen. Regeringen kan utlysa extra val. Det blir också extra val om riksdagen röstar nej till talmannens förslag till statsminister fyra gånger.

Uppdaterad

Två vägar till ett extra val

Regeringen beslutar. Regeringen kan besluta om extra val mellan de ordinarie valen, och valet ska då hållas inom tre månader. Regeringen får inte utlysa extra val under de tre första månaderna efter att en nyvald riksdag har samlats. Det får den inte heller göra när den har avgått och bara sitter kvar tills en ny regering tillträder.

Om riksdagen förklarar att statsministern eller en annan minister inte har riksdagens förtroende, ska talmannen entlediga ministern. En sådan misstroendeförklaring kräver att mer än hälften av ledamöterna röstar för den. Regeringen kan undvika entledigandet genom att besluta om extra val inom en vecka.

Riksdagen röstar nej fyra gånger. Efter ett val, eller när en regering har avgått, föreslår talmannen en ny statsminister. Riksdagen röstar om förslaget inom fyra dagar. Förslaget faller om mer än hälften av ledamöterna röstar nej, det vill säga minst 175 av 349. Faller förslaget fyra gånger blir det extra val inom tre månader, om inte ett ordinarie val ändå ska hållas inom den tiden. Talmannen bestämmer då valdagen efter samråd med Valmyndigheten.

Exempel: hösten 2026

Efter valet 2026 har riksdagen röstat om två förslag till statsminister. Den 15 oktober röstade 248 ledamöter nej till Magdalena Andersson (S), och den 3 november röstade 324 nej till Elisabeth Thand Ringqvist (C). Båda förslagen föll. Faller två förslag till blir det extra val. Läget gäller den 17 november 2026.

Ett förslag till statsminister faller när 175 ledamöter röstar nejRiksdagens omröstningar om talmannens förslag till statsminister 2018–2019 och hösten 2026, antal ledamöter av 349

Källa: Riksdagens öppna data, voteringar. Riksdagen.se, 15 oktober 2026. Riksdagen.se, 3 november 2026.

Talen i diagrammet
DatumFörslagNejJaAvstodFrånvarandeUtfall
14 november 2018Ulf Kristersson (M)19515400Förkastat
14 december 2018Stefan Löfven (S)200116285Förkastat
18 januari 2019Stefan Löfven (S)153115774Godkänt
15 oktober 2026Magdalena Andersson (S)2489902Förkastat
3 november 2026Elisabeth Thand Ringqvist (C)3242500Förkastat

Diagrammet visar också omröstningarna efter valet 2018. Då föll två förslag innan riksdagen godkände Stefan Löfven (S) den 18 januari 2019. Löfven fick 153 nej och 115 ja, och 77 ledamöter avstod. Det räckte, eftersom ett förslag bara faller om minst 175 ledamöter röstar nej.

Ett extra val förlänger inte valperioden

Ett extra val ändrar inte när de ordinarie valen hålls. De ledamöter som väljs i ett extra val sitter bara till nästa ordinarie val. Ordinarie val hålls vart fjärde år, och nästa är 2030.

Extra val är ovanliga

Sedan demokratins genombrott i början av 1920-talet har det hållits ett enda extra val till riksdagen: valet till andra kammaren den 1 juni 1958. Den stora valfrågan var den allmänna tilläggspensionen, ATP.

Sedan 2011 kan det också hållas extra val i kommuner och regioner. Ett extra val till riksdagen betyder inte att det blir extra val till kommun- och regionfullmäktige.

Så går ett extra val till

Ett extra val går till ungefär som ett ordinarie val, men tiden för förberedelserna är kortare. Rösträtten är densamma, nya partier kan anmäla sig och nya kandidater kan ställa upp. Valsedlar från det ordinarie valet får användas. Läs mer om mandatfördelningen och valdeltagandet.

Källor

Mer hos Infostat Public