Hoppa till innehållet
Infostat Public
Alla nyhetsbrev

Magdalena Andersson hamnar sist när de egna väljarna sätter betyg

I en snabbmätning från Infostat hamnar Magdalena Andersson sist när de egna väljarna sätter betyg på hur partiledaren hanterat regeringsbildningen. Knappt fyra av tio som röstade på Socialdemokraterna ger Magdalena Andersson ett bra betyg. Samtidigt tror var fjärde på extra val, som Moderaterna skulle öka mest i.

Undersökningen är en snabbmätning och ska läsas med viss försiktighet, men pekar fortfarande ut en riktning. Av dem som röstade på Socialdemokraterna i valet ger 38 procent Magdalena Andersson betyget 4 eller 5 på en femgradig skala, där 5 är mycket bra, på frågan hur de tycker att partiledaren har hanterat regeringsbildningen. Det placerar Andersson sist bland alla partiledare.

Vidgar vi vyn och tittar på hur allmänheten generellt rankar aktörerna inblandade i regeringsbildningen får talmannen Andreas Norlén bäst betyg. Han får ett bra betyg av 53 procent och ett dåligt av 12 procent. Därefter kommer Ulf Kristersson med 47 procent och Jimmie Åkesson med 45 procent.

I botten finns fyra aktörer från V, C och S. Nooshi Dadgostar får ett dåligt betyg av 62 procent. Elisabeth Thand Ringqvist, Magdalena Andersson och Ida Gabrielsson får ett dåligt betyg av ungefär hälften av de svarande.

Diagram: Talmannen och Kristersson får bäst betyg för regeringsbildningen. Andelen av alla svarande som ger betyg 4 eller 5 (bra eller mycket bra) och 1 eller 2 (dåligt eller mycket dåligt) för hur aktörerna har agerat under regeringsbildningen, november 2026, i procent: talmannen Andreas Norlén 52,5 bra och 11,9 dåligt, Ulf Kristersson (M) 46,6 bra och 15,0 dåligt, Jimmie Åkesson (SD) 44,8 bra och 17,1 dåligt, Ebba Busch (KD) 31,2 bra och 16,9 dåligt, Simona Mohamsson (L) 16,0 bra och 25,3 dåligt, Amanda Lind (MP) 14,6 bra och 25,7 dåligt, Daniel Helldén (MP) 9,8 bra och 27,0 dåligt, Ida Gabrielsson (V) 17,2 bra och 49,9 dåligt, Magdalena Andersson (S) 17,0 bra och 54,0 dåligt, Elisabeth Thand Ringqvist (C) 14,5 bra och 54,6 dåligt, Nooshi Dadgostar (V) 12,7 bra och 61,7 dåligt.FörstoraLadda ner

Mer än var fjärde tror att det blir extra val

Mer än var fjärde (28 procent) tror att regeringsbildningen slutar med ett extra val. 22 procent tror på en regering med S, C och MP, med stöd av V och med Andersson som statsminister. 15 procent tror på en regering med M, C, KD och L, med stöd av SD och med Kristersson som statsminister.

Undersökningen visar också att många vill att de återstående omröstningarna hålls inom närtid. Av de svarande tycker 44 procent att de återstående omröstningarna bör hållas omgående, och 38 procent att processen bör avslutas senast före jul. Andelen som tycker att den kan få pågå längre än till jul om det behövs är endast 11 procent.

Diagram: Extraval är det vanligaste svaret om hur regeringsbildningen slutar. Hur alla svarande tror att regeringsbildningen kommer att sluta, november 2026, i procent: extra val 28,2, S, C och MP med stöd av V, med Andersson som statsminister 21,8, M, C, KD och L med stöd av SD, med Kristersson som statsminister 14,7, S, C, MP och V, med Andersson som statsminister 10,6, M, KD och L med stöd av C och SD, med Kristersson som statsminister 8,2, en regering där både S och M ingår 3,7, annat 1,9, vet ej 10,8.FörstoraLadda ner

Moderaterna ökar i ett extraval

Avslutningsvis visar undersökningen att i ett extraval skulle Moderaterna få 27,9 procent av rösterna, vilket är 8 procentenheter mer än i valet i september. Socialdemokraterna skulle få 25,4 procent vilket är 2,6 procentenheter lägre än i valet. Liberalerna hamnar under riksdagsspärren, med 3,6 procent.

Av dem som skulle rösta på ett annat parti än i valet säger 46 procent att den viktigaste anledningen är hur partierna har agerat i regeringsbildningen. Ytterligare 33 procent säger att det delvis beror på regeringsbildningen.

Diagram: Moderaterna ökar mest i ett extraval. Vilket parti man skulle rösta på i ett extraval, procent av dem som anger ett parti, november 2026, jämfört med riksdagsvalet 2026: Moderaterna 27,9 (valet 19,9), Socialdemokraterna 25,4 (valet 28,0), Sverigedemokraterna 17,6 (valet 17,5), Vänsterpartiet 7,2 (valet 8,4), Miljöpartiet 7,0 (valet 6,1), Kristdemokraterna 5,6 (valet 6,2), Centerpartiet 4,5 (valet 7,0), Liberalerna 3,6 (valet 5,3), övriga partier 1,3 (valet 1,6). Den streckade linjen är riksdagsspärren på 4 procent.FörstoraLadda ner

Om undersökningen

Infostat intervjuade 1 168 personer i åldern 18–79 år mellan den 18 och 20 november 2026. De svarande är slumpmässigt utvalda ur befolkningen och kontaktades med digital post. Resultaten är viktade efter kön, ålder, utbildning och partival i riksdagsvalet 2026, så att de speglar befolkningen.

Diagrammen som tabeller

Partiledarna bland de egna väljarna

Betyg för hur de har agerat under regeringsbildningen, bland dem som röstade på partiet i riksdagsvalet 2026, procent. Bra eller mycket bra är betyg 4 eller 5.

Partiledare5 Mycket bra43 Varken eller21 Mycket dåligtVet ej, ingen uppfattningBra eller mycket bra
Jimmie Åkesson (SD)75,316,55,60,00,32,491,8
Ulf Kristersson (M)54,722,313,40,92,85,977,0
Ebba Busch (KD)43,719,514,03,10,019,763,2
Amanda Lind (MP)21,934,919,50,00,023,756,8
Nooshi Dadgostar (V)30,024,616,914,03,211,354,6
Elisabeth Thand Ringqvist (C)16,735,520,814,31,711,052,2
Daniel Helldén (MP)16,929,722,60,00,030,846,6
Simona Mohamsson (L)22,519,837,50,01,418,742,3
Magdalena Andersson (S)17,221,129,215,04,513,138,3

Aktörerna i regeringsbildningen

Betyg för hur de har agerat under regeringsbildningen, alla svarande, procent. Övriga gav betyg 3, svarade vet ej eller hade ingen uppfattning.

PersonBra eller mycket bra (4–5)Dåligt eller mycket dåligt (1–2)Övriga
Andreas Norlén (talman)52,511,935,6
Ulf Kristersson (M)46,615,038,4
Jimmie Åkesson (SD)44,817,138,1
Ebba Busch (KD)31,216,951,9
Simona Mohamsson (L)16,025,358,7
Amanda Lind (MP)14,625,759,7
Daniel Helldén (MP)9,827,063,2
Ida Gabrielsson (V)17,249,932,9
Magdalena Andersson (S)17,054,029,0
Elisabeth Thand Ringqvist (C)14,554,630,9
Nooshi Dadgostar (V)12,761,725,6

Extraval mot valet 2026

Vilket parti man skulle rösta på i ett extraval, procent av dem som anger ett parti (1051 intervjuer). Blankt, skulle inte rösta och vet ej räknas inte med.

PartiExtravalValet 2026Förändring, procentenheter
Moderaterna27,919,9+8,0
Socialdemokraterna25,428,0−2,6
Sverigedemokraterna17,617,5+0,1
Vänsterpartiet7,28,4−1,2
Miljöpartiet7,06,1+0,9
Kristdemokraterna5,66,2−0,6
Centerpartiet4,57,0−2,5
Liberalerna3,65,3−1,7
Annat parti1,31,6−0,3

Hur regeringsbildningen slutar

”Hur tror du att regeringsbildningen kommer att sluta?” Alla svarande, procent, med alternativen ordagrant.

AlternativProcent
Extra val28,2
En regering där S, C och MP ingår, med stöd av V, och Magdalena Andersson som statsminister21,8
En regering där M, C, KD och L ingår, med stöd av SD, och Ulf Kristersson som statsminister14,7
En rödgrön regering där S, C, MP och V ingår, med Magdalena Andersson som statsminister10,6
En regering där M, KD och L ingår, med stöd av C och SD, och Ulf Kristersson som statsminister8,2
En regering där både S och M ingår3,7
Annat1,9
Vet ej10,8
Ladda ner bilden
Dela nyhetsbrevet

Fler nyhetsbrev

Alla nyhetsbrev
  • Riksdagsvalet 2026

    Var femte mittenväljare bytte block

    Var tredje väljare som röstade i båda riksdagsvalen, 2022 och 2026, bytte parti. Två av tre som bytte parti stannade ändå i samma block. Bland mittenväljarna bytte var femte block, dubbelt så stor andel som bland alla väljare. Det visar Infostats eftervalsundersökning med 7 440 intervjuer.

    Peter Santesson

  • Två av tre svenskar oroar sig för stigande energipriser

    Två av tre svenskar (67 procent) oroar sig i mycket eller ganska stor utsträckning för prisökningar på energi. Det visar en ny undersökning från Infostat. Nästan lika många oroar sig för stigande livsmedelspriser (64 procent) och boendekostnader (62 procent).

    Mårten Lindberg

  • Svenskarna går längre än förbundet: var tredje vill bojkotta hela hockey-VM

    Var tredje svensk (36 procent) vill att Sverige bojkottar hela hockey-VM i Tyskland i maj 2027, om Ryssland deltar. Det visar en ny undersökning från Infostat. Ytterligare 28 procent vill att Sverige deltar men vägrar spela mot Ryssland. Det är också den linje som Svenska Ishockeyförbundet har valt.

    Mårten Lindberg