Riksdagsvalet 2026
Var femte mittenväljare bytte block
Var tredje väljare som röstade i båda riksdagsvalen, 2022 och 2026, bytte parti. Två av tre som bytte parti stannade ändå i samma block. Bland mittenväljarna bytte var femte block, dubbelt så stor andel som bland alla väljare. Det visar Infostats eftervalsundersökning med 7 440 intervjuer.
Två av tre väljare röstade på samma parti 2026 som 2022. Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna behöll tre av fyra av sina väljare, mer än något annat parti. Liberalerna behöll minst: bara var tredje som röstade på L 2022 gjorde det igen.
Ett av de största flödena gick från Sverigedemokraterna till Moderaterna. Var tionde som röstade på SD 2022 röstade på M 2026. Men väljare gick också från M till SD.
Liberalerna bytte ut större delen av sina väljare. Nästan tre av fyra som röstade på L 2026 hade röstat på ett annat parti 2022, oftast på M eller SD.
Två av tre byten skedde inom ett block, till exempel från SD till M eller från S till V. Var tionde väljare bytte block. Med block menas här dels de fyra partierna bakom Tidöavtalet (M, KD, L och SD), dels de fyra partier som var i opposition under mandatperioden 2022–2026 (S, V, MP och C).
Vad partierna vann och förlorade netto
Mellan de flesta partier gick väljare åt båda hållen. Nettot är skillnaden mellan flödena: hur många fler som gick från det ena partiet till det andra än tvärtom.
Liberalerna vann mest netto från Sverigedemokraterna och Moderaterna men förlorade netto till Centerpartiet. Kristdemokraterna vann netto från Moderaterna. Socialdemokraterna förlorade netto till Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Miljöpartiet vann dessutom netto från Vänsterpartiet. Sverigedemokraterna förlorade netto till Liberalerna och till partier utanför riksdagen.
I diagrammen visar grå staplar netton som är osäkra. Det gäller bland annat utbytet mellan M och SD och mellan M och S.
Mittenväljarna bytte block dubbelt så ofta
Drygt var femte väljare placerar sig i mitten av den politiska skalan, mellan vänster och höger. Fyra av tio av dem röstade på ett annat parti 2026 än 2022, mot var tredje av alla väljare.
Hälften av de mittenväljare som bytte parti bytte också block. Sammanlagt bytte var femte mittenväljare block, dubbelt så stor andel som bland alla väljare.
Bytena gick åt båda hållen
Mittenväljare som lämnade Tidöpartierna kom oftast från L eller M, och de röstade oftast på S eller C. De som gick åt andra hållet kom för det mesta från S och röstade oftast på M.
Liberalerna tappade störst andel av sina mittenväljare till det andra blocket. Två av tre av L:s mittenväljare från 2022 röstade på ett oppositionsparti 2026. Bland Moderaternas mittenväljare var det var tredje. Bland Socialdemokraternas mittenväljare röstade var sjätte på ett av Tidöpartierna.
Eftersom väljarna gick åt båda hållen ändrades partiernas andelar bland mittenväljarna bara med några procentenheter. Socialdemokraterna var störst i båda valen, med omkring fyra av tio röster. C och KD ökade, och L minskade.
Vad som var viktigast för dem som bytte
I undersökningen fick de svarande ange vad som var viktigast för hur de röstade och vilken sakfråga som var den viktigaste.
De flesta mittenväljare som lämnade L röstade på ett parti i det andra blocket. Nästan tre av tio av dem svarade att partiets samarbeten med andra partier var det viktigaste, mot drygt var tionde av alla mittenväljare. Under mandatperioden satt L i regeringen med M och KD och samarbetade med SD i Tidöavtalet. Det talar för att frågan om vilka partier som ska samarbeta fick en del mittenväljare att lämna L.
De flesta mittenväljare som gick till M eller KD från ett annat parti kom från det andra blocket, oftast från S. Av dem svarade 22 procent att lag och ordning var den viktigaste sakfrågan, mot 8 procent av alla mittenväljare. Hälften av dem svarade att politiska förslag och sakfrågor var det viktigaste för hur de röstade, mot knappt var fjärde av alla mittenväljare. Ingen av dem valde klimat och miljö som den viktigaste frågan.
Fortsätt analysen i Public AI och Stats
I Public AI kan du ställa egna frågor om valet och väljarna. Där finns eftervalsundersökningen från 2022 och Infostats månatliga mätningar av partisympatin. Ur mätningarna kan Public AI rita väljarflödena mellan partierna, som i det första diagrammet. I Stats finns valresultatet 2026 för varje kommun och valdistrikt, och valdeltagandet.
Om undersökningen
Undersökningen gjordes mellan 14 september och 5 oktober 2026. Infostat intervjuade totalt 7 440 personer. De som intervjuades fick själva uppge vilket parti de röstade på i båda valen. Av dem uppgav 6 000 vilket parti de röstade på både 2022 och 2026, och av dessa placerade sig 1 319 i mitten på en skala i fem steg från vänster till höger.
























