Hoppa till innehållet
Infostat Public
Alla nyhetsbrev

Två av tre svenskar oroar sig för stigande energipriser

Två av tre svenskar (67 procent) oroar sig i mycket eller ganska stor utsträckning för prisökningar på energi. Det visar en ny undersökning från Infostat. Nästan lika många oroar sig för stigande livsmedelspriser (64 procent) och boendekostnader (62 procent).

Oron kommer samtidigt som elpriserna väntas bli högre i vinter än under elpriskrisen 2022–2023, enligt prognoser. Infostats undersökning bland allmänheten visar också att stigande energipriser skapar störst oro av alla prisökningar.

Var tredje svensk (33 procent) oroar sig i mycket stor utsträckning för prisökningar på energi, vilket är fler än för någon av de andra kostnaderna i undersökningen.

Drivmedelspriserna väcker minst oro. Drygt hälften oroar sig för dem, och var femte oroar sig inte alls.

– Energipriserna oroar flest, i synnerhet bland dem som bor i de södra delarna av landet. Oron är störst där elpriset också väntas bli högst. Sannolikt är det många som minns dyra elräkningar från hösten och vintern 2022, säger Mårten Lindberg, vd på Infostat.

Energipriserna oroar mest i södra Sverige

I elområde 4, längst i söder, oroar sig 44 procent i mycket stor utsträckning för stigande energipriser. Det är fler än i landet som helhet, där andelen är 33 procent. Räknas de som oroar sig i ganska stor utsträckning med, är det nära tre av fyra (73 procent).

I elområde 3, där en större del av befolkningen bor, är andelen 32 procent, nära genomsnittet för hela landet. I norra Sverige, det vill säga elområde 1 och 2, är oron något mindre: 29 procent.

Karta och diagram: Oron för energipriserna är störst i södra Sverige. Andelen som i mycket stor utsträckning oroar sig för prisökningar på energi, efter elområde, november 2026, i procent: södra Sverige (elområde 4) 43,9, mellersta Sverige (elområde 3) 32,4, norra Sverige (elområde 1 och 2) 28,7 och hela landet 33,2.FörstoraLadda ner

Om undersökningen

Infostat intervjuade 1 516 personer ur en slumpmässigt rekryterad webbpanel mellan den 10 och 16 november 2026. Resultaten är viktade så att de speglar befolkningen 18 år och äldre. Felmarginalen för de största andelarna är omkring ±3 procentenheter. De svarande har matchats till olika elområden beroende på vilken kommun de bor i.

Kontakt: Mårten Lindberg, Infostat, marten.lindberg@infostat.se

Diagrammen som tabeller

Alla svarande. I vilken utsträckning svenskarna oroar sig för prisökningar på fyra kostnader, november 2026, procent. Sista kolumnen är summan av de två första.

KostnadI mycket stor utsträckningI ganska stor utsträckningInte särskilt stor utsträckningInte allsVet ej/Vill inte svaraOroar sig i stor utsträckning
Energipriser33,233,522,97,72,766,7
Livsmedelspriser25,638,628,75,41,864,2
Boendekostnader, exkl. uppvärmning27,234,827,47,82,762,0
Drivmedelspriser19,533,125,319,23,052,6

Energipriserna efter elområde. I vilken utsträckning man oroar sig för prisökningar på energi, efter elområde, november 2026, procent. Norra Sverige är elområde 1 och 2 tillsammans.

OmrådeI mycket stor utsträckningI ganska stor utsträckningInte särskilt stor utsträckningInte allsVet ej/Vill inte svara
Södra Sverige (SE4)43,929,514,49,32,9
Mellersta Sverige (SE3)32,434,724,16,82,0
Norra Sverige (SE1–SE2)28,733,726,17,34,3
Hela landet33,233,522,97,72,7
Ladda ner bilden
Dela nyhetsbrevet

Fler nyhetsbrev

Alla nyhetsbrev
  • Magdalena Andersson hamnar sist när de egna väljarna sätter betyg

    I en snabbmätning från Infostat hamnar Magdalena Andersson sist när de egna väljarna sätter betyg på hur partiledaren hanterat regeringsbildningen. Knappt fyra av tio som röstade på Socialdemokraterna ger Magdalena Andersson ett bra betyg. Samtidigt tror var fjärde på extra val, som Moderaterna skulle öka mest i.

    Mårten Lindberg

  • Riksdagsvalet 2026

    Var femte mittenväljare bytte block

    Var tredje väljare som röstade i båda riksdagsvalen, 2022 och 2026, bytte parti. Två av tre som bytte parti stannade ändå i samma block. Bland mittenväljarna bytte var femte block, dubbelt så stor andel som bland alla väljare. Det visar Infostats eftervalsundersökning med 7 440 intervjuer.

    Peter Santesson

  • Svenskarna går längre än förbundet: var tredje vill bojkotta hela hockey-VM

    Var tredje svensk (36 procent) vill att Sverige bojkottar hela hockey-VM i Tyskland i maj 2027, om Ryssland deltar. Det visar en ny undersökning från Infostat. Ytterligare 28 procent vill att Sverige deltar men vägrar spela mot Ryssland. Det är också den linje som Svenska Ishockeyförbundet har valt.

    Mårten Lindberg