Hoppa till innehållet
Infostat Public
Alla nyhetsbrev

Riksdagsvalet 2026

Moderaterna störst bland unga förstagångsväljare

Moderaterna blev största parti bland de unga som röstade för första gången i riksdagsvalet 2026. Var tredje förstagångsväljare röstade på M, mot var femte av alla väljare. Det visar Infostats eftervalsundersökning med 7 440 intervjuer.

Förstagångsväljarna är 18–21 år och hade inte rösträtt i valet 2022. Socialdemokraterna, som blev största parti i valet, fick knappt var femte röst bland förstagångsväljarna. Också Sverigedemokraterna var svagare bland förstagångsväljarna, medan Vänsterpartiet var starkare. Tillsammans fick M, KD, SD och L mer än varannan förstagångsväljares röst.

Bland de något äldre andragångsväljarna, 22–25 år, var Sverigedemokraterna i stället starkare än bland alla väljare, liksom Vänsterpartiet.

Var tredje förstagångsväljare röstade på ModeraternaFörstoraLadda ner

Valets viktigaste frågor

Lag och ordning var den viktigaste sakfrågan i valet. Av alla väljare svarar 15 procent att den var den enskilt viktigaste frågan för dem, före Sveriges ekonomi med 12 procent och invandring med 10 procent. Bland förstagångsväljarna var andelen 23 procent.

Jämställdhet var ett dubbelt så vanligt svar bland förstagångsväljarna som bland alla väljare, 10 procent mot 5 procent. Sjukvården var den viktigaste frågan för 9 procent av alla väljare men för bara 5 procent av förstagångsväljarna.

Drygt var tredje väljare säger att ideologi och värderingar var det viktigaste för hur de röstade. Bland förstagångsväljarna var det 43 procent.

Lag och ordning viktigast, särskilt för förstagångsväljarnaFörstoraLadda ner

Skillnad mellan unga kvinnor och män

Bland förstagångsväljarna skiljer sig kvinnor och män åt. Moderaterna var största parti i båda grupperna. Men nästan var femte ung man röstade på Sverigedemokraterna, mot var tionde ung kvinna. Socialdemokraterna fick 23 procent av de unga kvinnornas röster och 14 procent av de unga männens.

Unga män röstade oftare på SD, unga kvinnor oftare på SFörstoraLadda ner

Var kom väljarna ifrån?

Bland dem som röstade i båda valen hade åtta av tio S- och SD-väljare röstat på samma parti 2022. Liberalerna och Kristdemokraterna fick i stället många väljare från Moderaterna. Nästan en tredjedel av Liberalernas väljare hade röstat på M 2022, och drygt en fjärdedel hade röstat på L. Av Kristdemokraternas väljare kom nästan var fjärde från M.

Fortsätt analysen i Public AI och Stats

I Public AI kan du ställa egna frågor om valet och väljarna. Där finns eftervalsundersökningen från 2022, så att du kan jämföra med vad som avgjorde det valet. Där finns också Infostats månatliga mätningar av partisympatin, även bland unga. I Stats finns valresultatet 2026 för varje kommun och valdistrikt, och valdeltagandet.

Om undersökningen

Undersökningen gjordes mellan 14 september och 5 oktober 2026. Infostat intervjuade totalt 7 440 personer, varav 836 unga förstagångsväljare.

Ladda ner bilden
Dela nyhetsbrevet

Fler nyhetsbrev

Alla nyhetsbrev
  • Magdalena Andersson hamnar sist när de egna väljarna sätter betyg

    I en snabbmätning från Infostat hamnar Magdalena Andersson sist när de egna väljarna sätter betyg på hur partiledaren hanterat regeringsbildningen. Knappt fyra av tio som röstade på Socialdemokraterna ger Magdalena Andersson ett bra betyg. Samtidigt tror var fjärde på extra val, som Moderaterna skulle öka mest i.

    Mårten Lindberg

  • Riksdagsvalet 2026

    Var femte mittenväljare bytte block

    Var tredje väljare som röstade i båda riksdagsvalen, 2022 och 2026, bytte parti. Två av tre som bytte parti stannade ändå i samma block. Bland mittenväljarna bytte var femte block, dubbelt så stor andel som bland alla väljare. Det visar Infostats eftervalsundersökning med 7 440 intervjuer.

    Peter Santesson

  • Två av tre svenskar oroar sig för stigande energipriser

    Två av tre svenskar (67 procent) oroar sig i mycket eller ganska stor utsträckning för prisökningar på energi. Det visar en ny undersökning från Infostat. Nästan lika många oroar sig för stigande livsmedelspriser (64 procent) och boendekostnader (62 procent).

    Mårten Lindberg